Trettondagen, eller trettondedag jul, infaller alltid den 6 januari och firades från början till minne av Jesus dop- och födelsedag. Senare bestämde kyrkan att flytta födelsedagsfirandet till juldagen (den 25 december) och trettondagen blev istället den dag då man firar de tre vise männens ankomst till Betlehem.
Annons
Artikeln fortsätter nedan
Namnet trettondagen kommer från att dagen infaller 13 dagar efter jul räknat efter juldagen som förstedag jul.
Sidinnehåll
Trettonhelgen
Trettonhelgen består av två dagar; trettondagsafton och trettondagen där aftonen inleder helgen den 5 januari varje år. Den kristna högtidshelgen brukar sätta stopp för julfirandet innan det är dags för skola och arbete igen. I Norden är det dock vanligt att vi istället dansar ut julen på tjugondag knut – 20 dagar efter julafton.
Trettondagsafton är inte en röd dag men kan infalla på en lördag eller söndag. Däremot är trettondagen en röd dag och skola eller arbete hålls i regel stängda.
Varför firar vi trettondagen?
Anledningen till att den kristna högtiden firas kan vara något otydlig då den har förändrats med tiden och skiljer sig mellan olika trosinriktningar. Till en början kallades trettondagen för epifania vilket är grekiska för uppenbarelse – i detta fall Jesus uppenbarelse.
Firandet av epifania
Epifania firas fortfarande inom den ortodoxa kyrkan och är den äldsta kristna högtiden som fortfarande finns kvar i kalendern. Som det beskrivs i Uppsalamissalet från år 1513 firades de tre vise männens ankomst, Jesus dop och miraklet vid bröllopet i Kanaan:
Kyrkan firar denna dag på grund av en trefaldig uppenbarelse, varför den ock har ett trefaldigt namn. Den kallas först epifania, på grund av uppenbarelsen genom stjärnan för de tre konungarna. För det andra kallas den theofania, emedan vid Jesu dop på denna dag i Jordan hela Trefaldigheten manifesterade sig. För det tredje kallas den bethfania av beth, som betyder hus, emedan Jesus i bröllopshuset i Kana genom att förvandla vatten till vin visade sig vara Gud.
Ungefär vid samma tidpunkt som epifania firades uppstod en ny tradition i Rom; nämligen att fira Jesu födelse på juldagen den 25 december. I denna tradition fanns emellertid inget epifaniafirande med och en konflikt uppstod.
Efter kompromissande beslöts, vid slutet av 300-talet, att Roms firande av Jesu födelse den 25 december skulle behållas. Motpunkten var att det österländska firandet av epifania och Jesus barndom också skulle fortsätta firas (dock utan Jesu födelse). Detta innebar att epifania fråntogs sitt egentliga firande och istället centrerades de tre vise männens ankomst till Betlehem.
Annons
Artikeln fortsätter nedan
De tre vise männen
I Norden firas trettondagen till minne av de tre vise männen; Kaspar, Melchior och Baltasar som sades representera olika världsdelar. Efter deras avfärd från kung Herodes följde de den nytända stjärnan på himlavalvet fram till stallet i Betlehem där de fann det nyfödda Jesubarnet. Med sig hade de exotiska gåvor i form av guld, rökelse och myrra.
De vise männens namn eller antal är emellertid inte helt fastslaget då det saknar stöd i Bibeln. Dock brukar man vanligtvis tala om att de var tre då gåvorna representerade detta antal.
Vad vi vet med säkerhet är dock att historien om de tre vise männen gav upphov till så kallade stjärngossetåg i det svenska bondesamhället.
Vi har skapat en sammanfattning i form av ett faktakort. Om du vill dela detta; inkludera gärna en hänvisning tillbaka till denna webbplats med en länk.
Stjärngossetåg på trettondagen
Stjärngossar, som idag vanligtvis förknippas med Luciafirande i Sverige, framträdde ursprungligen i så kallade stjärngossetåg. De klädde ut sig till stjärngossar och tillsammans med en utklädd bock samlade de in allmosor från människor de besökte.
För ungdomar och fattiga var detta ett sätt att tigga ihop lite pengar, mat eller brännvin under julen.
Dessa tåg kan liknas vid en slags folklig teater eller ett drama – ofta med inslag av lekfullhet, inte helt olikt vår moderna halloween. Hur de mottogs av samhället varierade. Vissa ansåg att de utklädda gossarna var direkt anstötliga medan andra tyckte att de tillhörde julen.
Än idag lever traditionen vidare och stjärngossetåg kan synas eller höras ute på trettondagen, dock i mindre omfattning.
Annons
Artikeln fortsätter nedan
Sammanfattning
Trettondagen firas alltid den 6 januari till minne av de tre vise männens ankomst till Betlehem. Dagen är en av två i den kristna högtidshelgen Trettonhelgen som börjar med Trettondagsafton den 5 januari.
Om du uppskattade denna artikel om trettondagen; dela gärna i sociala medier eller skriv en kommentar nedan.
